|
Snabbast på träningen, seger i heat 1, kompenserade avkörning från ledningen i heat två.
Strax efter ett söndag mot måndag. Börjar samla ihop mej efter en intensiv helg. Det är ju mitt i glassäsongen just nu! Eller skulle varit om vädergudarna varit på humör. Hur som helst finns det massor att göra och jag måste erkänna att jag blev lite stressad när Tony Ring ringde och sa att han gärna såg mej på startlinjen i Västkustloppet. Att hoppa in i en enhetsklass mitt i säsongen är nog bland det mest korkade man kan företa sig. När man dess utom inte hinner med att förbereda sig är det eter värre. Men på något sätt hade jag en väldigt avspänd attityd inför det här loppet. Jag visste att det var omöjligt att göra bra resultat med dessa premisser så varför inte bara vara med för skoj skull för en gångs skull. Bara och bara! En Porsche kostar några kronor att hyra. Och sedan är det däck och allt runt omkring. Tack vare Tomas Hall och hans företag System Hall, som tillverkar utrustning för sågverk, löste sig den ekonomiska biten. Varbergs Stadshotell, Syntema i Vaggeryd, som bl.a. säljer Beckers färg, och Dekalen i Halmstad bidrog också med sina strå till stacken. När sedan Falkenbergs Motorklubb ställde upp med den sista pusselbiten var denna delen av äventyret avklarat.
Fredag morgon var det dags att prova bilen. Benny Larsson, som äger bilen, var på plats. Benny känner jag sedan urminnes tider då han var med i början av 80-talet i Volvo Turbo Cup. Jag har för mej han slog mej totalt i cupen 83 med hjälp av sina prestationer på isen. På is har han vunnit flera SM-tecken. Benny var inte så tokig på att köra banracing heller även om man kan inse att det inte är helt lätt att hålla sig vältränad på det planet när man har hemmabasen i Sorsele. Hur som helst åkte jag själ IS-SM 84 och då fick Benny stryk. (även om det i stor utsträckning berodde på teknisk orsaker).
Tillbaks till Falkenbergs Motorbana och Porschen. Fredagen båda tester skulle köras på lätt beg. däck. Benny hade en omgång som bara var inruggade. Dessvärre var dess tingade till Niklas Lovén när det var dags att köra. Jag sa att jag kan köra på vad som helst och det var ungefär vad det blev också. Det gick inte att se mönstermarkeringarna i bakdäcken. Med dess, i det närmaste obrukbara, tingestar körde jag de båda passen på fredagen. Sjunde tid i båda passen och en sek från snabbaste var kanske inte så mycket att skriva hem om.
När det var dags för tidsträning, på lördagsmorgonen, var banan våt efter en regnskur. Med regndäck och mitt eget regnspår var det inte svårt att vara snabbast. Med marginal dess utom! Ungefär en halv sek. till närmaste gubbe. Men idealspåret, i torrt, torkade upp vilket gjorde att mina övningar bara räckte till en sjätte plats. Utan radio och depåskyllt kunde jag bara förlita mej till hur mina mekar betedde sig vid depåräcket. Först var det ett finger. Jag utgick från att det betydde att jag var snabbast. Sen var det ingenting. Altså var jag inte snabbast längre. Var tvungen att prova torrlinjen med påföljd att jag snurrade i Nyhemskurvan. På det igen och nästa varv gick bättre. Jag hinner med ytterligare ett varv vilket återställer ordningen. Jag var snabbast.
Race 1 och jag får en halvhygglig start! Tar det lugnt i slutet på rakan när jag känner jag har kontroll av lägen vilket resulterar i att jag blir påkörd, kraftfullt, bakifrån. Men jag klarar upp det hela och är i ledningen. Varv tvåmissar jag en aning i samma kurva varvid en konkurrent passar på att försöka glida förbi. Men jag håller tätt och fortsätter i ledningen. Resten av heatet går enligt planen och jag kan gå i mål som segrare utan att varit direkt hotad.
Lite gambling var det inför race två då jag av ekonomiska skäl bara använde fyra nya däck under helgen. Nåja, det blev fem då ett av bakdäcken fått stryk av kofångaren efter påkörningen i första kurvan.
I söndagen race två gör jag en betydligt bättre start och kan åter gå upp i ledningen. Efter några vara ligger en bil med blå reklam på framhuven ett bilängd bakom. Han får dock inte riktig kontakt och efter ca tio varv kan jag öka ut avståndet till några billängder. Troligen slappnar jag av detta skäl. För jag lägger i sexan i stället för fyran i S-ett på baksidan. Innan jag fått i fyran hinner jag prova tvåan också. Allt detta tillsammans gör att backspeglarna är fulla av Rudholms bil. Jag kör defensivt nu medan jag försöker bygge upp tempot igen. I kurvan före startrakan dyker robin på insidan och jag får en smäll på höger bakhjul så jag far av banan.
Loppet är kört och med en bil som inte känns helt ok är det bara att köra i depå.
Hur regelmässigt kontakten var har jag ingen aning om då jag inte vet hur långt framme Rudholm var.
Så man kan säga att jag föll på eget grepp när allt såg som bäst ut.
Sammantaget var dock helgen helt underbar. Att hopa in i en så snabb klass med min ringa träning och sedan kunna vara snabbast var mer än jag trodde var möjligt.
Inte utan det ger mersmak för en fortsättning. Men i så fall till nästa år och riktiga förberedelser inför säsongen.
Keep on!
Peggen
|
